krutrut.com

Duracella

En bild. En personlighet. Många skratt.

November 20 2008 | Allmänt | 10 kommentarer »

När jag känner mig nere brukar jag tänka på meningar eller händelser som får mig att le. Den goda vännens historia om sin första utlandsemester med sin mamma & moster är en sån. Han får köpa en stor fin tröja med en tupp på. Tuppen kavlar upp sina armar & ser riktigt färgglad & tuff ut. Han tycker den är så fin. Stolt bär han den överallt. På tröjan står det skrivet:

“There is nothing like a big cock to wake you up in the morning”

Ok. Reseledarna fnissade ganska gott åt pojken med tröjan… ja & åt hans icke engelsktalande släktingar. Jag hade velat se den historien, live.

November 20 2008 | Allmänt | 4 kommentarer »

Du vill väl ha en cancerförsäkring idag? Visst? Visst?

Vet inte om de menar illa men jag tycker att deras utskick om cancerförsäkring för kvinnor kunde valt en annan dag… Idag var inte alls så passande. Nu fick jag inte bara ont i hjärtat utan magen gör krampaktiga utfall också.

Usch.

November 19 2008 | Allmänt | 2 kommentarer »

Min mamma

Idag svider det igen. Det ska vara ljus i tårtan men ingen tårta står på bordet & det enda ljus som kommer tändas är gravljus… i min lykta. Ja, vi har kommit fram till min mammas födelsedag. Gästerna på denna fest är samma som på pappas. Ett tungt sinne & ett gäng tårar som slår sig samman till en enda långsam tillställning. Min fantastiska mamma. De vackra tingens samlare, den goda matens mästare, den starka kvinnans röst & frågesporternas vinnare.

Min mamma gjorde alltid saker bättre. Genom att bara vara hon. Det är så mammor ska vara. Sig själva.

Vi var olika. Jag & min mamma. Det blev ofta duster som var högljudda & de där meningarna med innhållet ”Drama” eller “Lisa Medgnälli” är otaliga. Mitt hemska humör & hennes vältalighet gick inte som hand i handske. Men när stormen lagt sig i mitt dramatiska jag kom jag till sans & insåg att även denna gång fick hon rätt. Efter dusterna stod hon oftast i köket. Hennes oas. Hennes tempel. Jag tog oftast tillfälle i akt när hon skalade potatis eller var oförmögen att värja sig från sin fåniga dotter. Smög upp bakom henne & kramade henne hårt samtidigt som jag pratade med påhittad röst tills hon skrattade & bad mig lägga av… då drog jag på lite extra. Extra allt. Det slutade alltid med att vi skrattade gott & allt var förlåtet.

Min mamma hade fingrar med vackra ringar & hon luktade alltid en speciell parfym. Hon hade goda vänner som hon värderade högt & sörjde desto mer när de svek. Min mamma hade den finaste av handstilar & skrev ord som verkligen flöt. Hon bakade bullar med choklad i eller fyllde huset med doft av blåbär när sommarens första blåbärsbulla skulle serveras. Min mamma tyckte det var otäckt med fordon, körde aldrig bil men nästankrockade med en torkvinda… körandes en moppe av italiensk modell. Min mamma sa att jag skulle få laga all mat själv den dagen när jag blev vegetarian… guess what? Det fick jag inte. Min mamma hade gröna fingrar & svårt att göra sig av med blommor hon fått växa. Hon fick alltid en speciell röst när barn ringde hem till oss, det skrattade vi andra åt. Min mamma älskade böcker, frågesporter & lugn & ro (det sistnämnda fick hon väl när jag flyttade). Min mamma kallade Gaston för vår lillebror, ja han var förmänskligad. Hon bar talets gåva. Min mamma hade integritet. Hon kunde få tårar till skratt. Min mamma var en kämpe. Utan henne skulle jag inte se så klart jag gör idag, utan henne hade jag inte kämpat så hårt att klara de hinder jag möter på min väg, utan henne vore inte jag jag. Jag älskar min mamma, det vet hon, för jag säger det tyst ofta. Min mamma är min hjälte. Jag beundrar hur hon bar livet. Min mamma, en av de två som jag saknar varenda dag. 365 dagar om året. Idag fyller hon år, min mamma.

Grattis världens bästa mamma.

/Lärarinnans yngsta dotter

November 19 2008 | Allmänt | 20 kommentarer »

Motherf***ing migrän

Igår var en bra dag, hundarna lekte som aldrig förr & vi hälsade på en gammal promenadrunda som det var ett tag sen vi tog. Det var ljuvligt. Men idag sitter jag med tunga huvudet & inväntar att få migräntabletten att linda sig fint runt det onda i kroppen. Mindre kul. Men det är hårdfakta här i Sundsvall idag… Pissdag.

November 18 2008 | Allmänt | 9 kommentarer »

Hemmagris

JAG ÄR HEMMA!

Finns verkligen ingenting som är bättre än att komma hem. I´m a hemmagris. Ovanför mina ord sitter tollarängeln Blistra, hon bor här i vanliga fall.

November 17 2008 | Allmänt | 14 kommentarer »

Fyra fina hjärtan

Lycka är att ha en egen hund… när moster är på besök. En till dig, en till mig.

November 12 2008 | Allmänt | 16 kommentarer »

Den bildlösa bloggen… nu med bild

Någongång ska alltid vara den första, detta är min första blogg utan bild. Känns faktiskt heltrist men vad göra när man är ute & flänger. Inte helt haj på detta med datorer i Västerbotten. Inte det minsta faktiskt. Hur har jag det hos systern då? Jotack bara finfint. Idag har jag haft äran att dela dagen med de mest bedårande barn man någonsin skådat, bägge två totalt bortskämda av mostern & det är ju som det ska vara alltså.

Vi började morgonen med en tur till Byske & mitt barndomshav. Jag längtar dit ibland men jämt när det närmar sig Byske på riktigt svider det. Ont. Barnen, jag & hundarna jagade runt på sandstrand med klossar av is & hörde solen dränka det frysande istäcke som lagt sig till rätta på kanten. Hundarna är exemplariska med ungar & barnen är dösnälla med de fyrbenta, en kombo som helt klart funkar. Jag är så glad att jag har hundar som Rut & Gunda, det är aldrig något att oroa sig över när det kommer till pygmémänniskorna (barnen). Lugna & respekterande är mina damer. Efter turen till skog & hav som varade in någon timme styrde vi kosan tillbaka till staden. 6 mil tur & retur & vips stod vi inne på Barnens Hus… I wonder why? Som jag sa… bortskämda små rackare. Olle tog snabbt sina saker, en legopryl & pokémonkort, Majken hittade nästan lika snabbt ett par hundar (mosters flicka, absolut). Allt inhandlat på en snabb stund & efter det blev det varmkorvslunch, låt Anna Skipper blunda. I bilen mot det vita lilla huset säger Majken:

“Lisa, jag är så glad över mina nya fina saker”

Ok, det är nu jag smälter.

Hemma landade barnen med sina nya pryttlar. Jag fick en tyst stund av andakt & sitta & beskåda dem. Det är något speciellt med systerbarnen. Varmt omlindar de mosters hjärta. Majken radade upp de små plasthundarna på Gundas huvud, rygg & sen slutligen på tassar. Gunda älskar leka. Hon låg stillastilla & kände sig delaktig, sen fick hon lukta på samtliga leksaker för att ytterligare vara en del av det roliga. Sen somnade hon med 5 plasthundar på ryggen. För att Rut inte skulle känna sig utanför så pussades hon på av den lilla madame M. Olle pratade agentkort & legogubbar, en glad liten klok man det där. Tänk vad man missat om man inte lyssnat på allt klokt han kommer med.

Efter en snabb lekstund hemma & sen ett möte på Stigs konditori med Soof. Även här kunde Anna Skipper tokblunda. Gott fika i gott sällskap.

Hur kvällen spenderas i 0910? Vad sägs om Barnkanalen, välling & snarkande hundar?

Prima hos mig, hos er?

ps. Hur illa min älgskräck än sett ut så känns det dumt att mamma älg inte tog sin parvel & drog längre in mot urskogarna, nu vilar de på älgmolnen & jag kan ärligt säga att det känns i djurälskarhjärtat… De hade inte behövt dö. Bara flyttat längre in i skogen… Rest in peace Älgmamma & älgbarn. ds.

edit: Var tvungen försöka… se det gick! Bild från Västerbotten! Teknikens under.

November 12 2008 | Allmänt | 7 kommentarer »

Västerbotten, håll i hatten! Nu anländer vi!

Nu nalkas nattsömnen. Imorgon åker familia Krutrut hem till casa Soof för att ha en systervecka. En efterlängtad tid för systrar som bor många mil ifrån. Lyxgolfen funkar som den ska & den nya mobilen saknar alla nummer till alla personer jag någonsin lagt in i den gamla telefonen som nu är stendöd. Utan ens en liten förvarning, så POFF! Död. Ni som kan mitt nummer kan väl skicka ett snällt sms så jag kan återställa min adressbok…

Kanske ekar bloggen tom här under dagarna jag är borta, eller kanske går det blogga från Västerbotten med. Det återstår att se!

November 11 2008 | Allmänt | 13 kommentarer »